Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som baseras pÄ fyra intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ en nyöppnad Reggio Emiliainspirerad förskola. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv dÀr mÀnniskors upplevelser sÀtts i centrum för att kunna urskilja gemensamma drag och mönster.  Efter andra vÀrldskriget vÀxte Reggio Emiliafilosofin fram i norra Italien under ledning av Loris Malaguzzi. Denna filosofi introducerades i Sverige i början av 1980-talet av Anna Barsotti och Karin Wallin. Reggio Emiliafilosofin talar om de tre pedagogerna ? de vuxna, barnen och miljön, som alla samspelar och pÄverkar varandra.

 Valet av denna studie gjordes utifrÄn vÄrt intresse för och nyfikenhet pÄ förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sÀtt att se pÄ barnet och mÀnniskan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning pÄ en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fÄnga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras pÄ fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgÄngen beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser pÄ barnet och lÀrandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens Älder samt materialets roll.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har pÄ pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sÄdant stort pedagogiskt vÀrde att man benÀmner den ?den tredje pedagogen?. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lÀrande ? och dÀrmed Reggio Emilias syn pÄ pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i Àmnet samt genom intervjuer med tvÄ pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssÀtt.

The aim of this graduate essay is to elucidate and compare the approach to learning that emerges in texts about the two educational practices Montessori and Reggio Emilia.The guiding research questions in this study are:What do Montessori and Reggio Emilia that learning is about?The mean Montessori and Reggio Emilia that learning goes to?How do you describe the Montessori and Reggio Emilia justification why it is important to learn? Through a poststructural theoretical framework and text analysis the study focused on what has been written about learning in the traditions of Montessori and Reggio Emilia.The results of the study indicate that both Montessori and Reggio Emilia look at the child in a similar way in which the child have the desire to explore and learn. Both pedagogy traditions think that the child will develop into independent people who can change society in the future for the better and with a democratic basis.The study also reveals how the Swedish curriculum (Skolverket, 98/10) is inspired both by the Reggio Emilia and Montessori traditions through describing how preschool should stimulate and challenge the child's development and learning, utilize and strengthen the interests of children to learn to conquer new experiences, knowledge and skills..

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssÀttet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda pÄ om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhÄllningssÀtt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, pÄ en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns nÄgra direkta motsÀttningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jÀmförelsen Àr det viktigt att ta hÀnsyn till Äldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

Denna uppsats avser att studera framskrivningar om kön och barns subjektivitet, utifrÄn en samling texter som beskriver Reggio Emilia-filosofin och dess pedagogik. Med feministisk poststrukturalism och diskursanalys som teori och metod har jag i texterna sökt efter bland annat representationer, och utifrÄn dessa skrivit fram diskurser om barns subjektivitet respektive barn som könade subjekt. I materialet betonas en helhetssyn pÄ barn, dÀr barnet ses som ett kompetent, medskapande och unikt subjekt ? men studien visar ocksÄ att flickor och pojkar som generaliserade grupper beskrivs som delvis olika, och att denna antagna olikhet ger anledning till exempelvis gruppindelning efter kön. Dessa framstÀllningar uppfattar jag stÄ i spÀnningsförhÄllande till varandra: diskursen om barn som könade kan förstÄs som begrÀnsande för vad som ryms i diskursen om barns subjektivitet.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fÄnga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har anvÀnt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser pÄ barn, lÀrande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet gÄr det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men ocksÄ vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte Àr en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Hur kan man arbeta Reggio Emilia inspirerat pÄ en förskola? FrÄgan utgör syftet för denna undersökning i form av en fallstudie pÄ en förskola och bestÄr av observationer av verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. Genom att studera hur den historiska förÀndringen utvecklats inom förskolepedagogiken kan en förstÄelse fÄs för populariteten av Reggio Emilia som finns idag. Det nÀmnda tillsammans med resultat frÄn undersökningen och frÄn den upptagna teorin utgör i detta arbete exempel pÄ hur man kan arbeta Reggio Emilia inspirerat. Sammanfattningsvis kan man sÀga att inspirationen har sin grund i synsÀttet om det kompetenta barnet dÀr man hela tiden utgÄr frÄn barnets behov i nuet..

En undersökning om leksakerna pÄ en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfförskola presenteras. FrÄgestÀllningen syftar till att ta reda pÄ vilket syfte leksakerna har enligt Reggio Emiliafilosofin respektive Waldorfpedagogiken och hur pedagogernas tankar kring leksakernas syfte överensstÀmmer med detta. Metoden jag valt att anvÀnda för att ta reda pÄ detta Àr kvalitativa intervjuer med sammanlagt Ätta pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor samt litteraturstudier. Resultatet visar att pedagogernas tankar stÀmmer vÀl överens med Reggio Emiliafilosofin och Waldorfpedagogikens syfte men att det ocksÄ finns vissa skillnader..

Vi har genomfört en empirisk kvalitativ studie. Syftet med undersökningen var att identifiera Reggio Emilia filosofin i ett grundskolesammanhang. Vi genomförde intervjuer med fem lÀrare för att försöka skapa oss en bild av hur de tolkar och anvÀnder filosofin i sitt arbete. Vi kom fram till att det fanns vissa gemensamma nÀmnare framförallt i synen pÄ kunskap, förhÄllningssÀttet till eleverna, instÀllningen till den synliga miljön, organisationen och vilka arbetssÀtt som premieras..

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fÄnga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har anvÀnt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser pÄ barn, lÀrande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet gÄr det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men ocksÄ vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte Àr en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Vi Àr intresserade av genus i förskolan för att vi anser att det Àr ett relevant Àmne för barn och pedagoger. Pojkar och flickor vÀljer olika leksaker att leka med pÄ förskolor. VÄr studie behandlar tvÄ förskolor dÀr vi har tittat pÄ pojkars och flickors leksaker samt pÄ miljöns uppbyggnad för att se om det förekommer skillnader mellan en Reggio Emilia och icke Reggio Emilia inspirerad förskola. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÀr vi har observerat sex avdelningar och intervjuat tvÄ pedagoger. Resultatet av studien visar att pojkarna pÄ bÄda förskolorna var i byggrummet eller i lekhallen medan flickorna var i dockrummet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och hur man pÄ olika förskolor arbetade med matematiken i barnens vardag, samt om de följde lÀroplanen för förskolans mÄl. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolor. Undersökningen genomfördes med löpande observationer under tvÄ veckors tid. UtifrÄn frÄgestÀllningarna delades en mindre enkÀt ut till pedagogerna pÄ de bÄda förskolorna.De slutsatser som undersökningen kom fram till var att man pÄ de tvÄ Reggio Emilia - inspirerade förskolorna arbetade med matematiken i vardagen, men dock inte direkt aktivt och medvetet..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Hur arbetar pedagogerna pÄ en Reggio Emilia förskola med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska sprÄket hos flersprÄkiga barn? Teorin som jag har anvÀnt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken fÄr barnen rÀtt att anvÀnda sina ?hundra sprÄk?.